har rätt i att man bör vara grundlig, för jag brukade förstå en hel del bättre, när pappa gav mig några lektioner, än när miss Power skyndade på mig genom så många. Jag försäkrar dig, att mitt huvud brukade vara ett sådant sammelsurium av franska och tyska och historia och aritmetik och grammatik och musik, att jag emellanåt var rädd för att det skulle spricka. Det förvånar mig inte alls, att det värkte. Och hon förde handen upp till det, som om blotta tanken på »sammelsuriet» kom henne att känna yrsel.
— Och dock har jag för mig, att det anses vara en utmärkt skola, och jag vågar påstå, att den även skulle vara det, om icke den i mörker trevande damen ansåg det nödvändigt att proppa sina elever fulla som julkalkoner i stället för att uppfoda dem på ett helt naturligt och sunt sätt. Det är felet med de flesta amerikanska skolor, och de stackars små huvudena kommer att fortsätta att värka, tills vi fått lära oss bättre.
Detta var en av d:r Alecs käpphästar, och Rose var rädd, att han skulle ge sig av i galopp, men han tyglade sig och gav hennes tankar en annan riktning genom att säga:
— Kom nu och sitt och läs högt för mig. Mina ögon är trötta, och det är angenämt att sitta här vid brasan, medan regnet strömmar ned där ute och tant Jane domderar där uppe.
Rose tyckte om att läsa högt och bjöd honom med nöje på det kapitel i »Nicholas Nickleby», i vilket misserna Kenwigs ta sin franska lektion. Hon gjorde sitt allra bästa, ty hon kände på sig, att hon skulle bli utsatt för kritik, och hoppades, att hon icke skulle bli befunnen bristfällig i detta liksom i så mycket annat.
— Skall jag fortsätta, farbror? frågade hon, när kapitlet var avslutat.
— Ja, om du inte är trött, kära barn. Det är ett nöje att höra på dig, för du läser ovanligt bra, löd svaret, som uppfyllde hennes hjärta med stolthet och glädje.
— Tycker du verkligen det, farbror? Jag är så glad! Pappa lärde mig, och jag läste i timmatal högt för honom, men jag tänkte, att han kanske tyckte om det bara därför att han höll av mig så.
— Det gör jag också. Men du läser ovanligt bra, och
