6
omkring lifvet. Han muskelrika rygg glänser af svett som polerad brons, svetten strömmar om hans axlar och ben, han flåsar och pustar, men benen bära honom och hans vagn och mig fjäderlätt framåt strandgatan till den gamla japanska stadsdelen, det egentliga Nagasaki. Det första intryck, som de långa, smala gränderna med sina tarfliga envâningshus göra så här sent pâ förmiddagen, är en miss- räkning. med den yttersta noggrannhet renhållen stenläggning med trottoaren icke utmed husen, utan midt på gatan; tak af bast eller väf skydda de långa raderna af handelsbodar mot den brännande solhettan; butikerna intaga husens hela framsidor, som hvarken ha dörrar eller fönster; hvarenda kvadrattum är belagd med varor af de mest olika slag, här dyrbara bronser och porsliner, där rustningar, svärd och hjälmar, vidare pappersvaror, kulörta lyktor, fjärilar, drakar; sedan åter sidenvaror eller allehanda artiklar af sköldpadd, en af Nagasakis förnämsta industrier. Lika litet som framtill ha de små trähusen någon mur baktill; medan jag flyger genom gatorna, kan jag se det inre af husen från den ena ändan till den andra; allting är öppet, på det upphöjda golfvets ofantligt rena halmmattor sitta sömniga japaner, smâ karlar och kvinnor, för hettans skull i djup negligė, och röka sina små pipor med hufvud, som knappt äro så stora som en fingerborg; eller också sofva de, utsträckta på mattor- na, med en träkloss som kudde under hufvudet, eller sitta nedhu- kade på sina vador, den mest omtyckta ställningen, och dricka te ur små koppar med tekannan framför sig på golfvet. Tvärs igenom husen ser jag här och där en liten trädgård med kuriöst böjda och sammanslingrade tallar, med små dammar och diminutiva broar däröfver; på gräsmattan – stor som ett bord brons- och stenfigurer, riktiga leksaker, ty många af trädgårdarna äro ej större än ett af våra europeiska boningsrum. Torg, squares, offentliga trädgårdar finnas ej i det gamla Nagasaki; allting är ur- gammalt, litet och nätt och något, som gjorde ett sällsamt, men angenämt intryck på mig Japans modernisering, som så obehagligt frapperar den, som besöker Yokohama, Osaka, Tokio och andra städer, synas i Nagasaki endast få spår, och dock hade just denna hamn redan i två hundra år varit öppen för kaukasierna, då de andra ännu voro hermetiskt stängda för hvarje europé. Förr, i det gamla Japan, var Nagasaki den mo- derna, europeiska hamnen; nu, i det moderna, europeiska Japan, är Nagasaki den hamn, som har bibehållit mest af gamla Japan. Ingen- städes ser man i butikerna så goda gamla praktstycken af japansk konst som här; ingenstädes sâ äkta och vackert Satsuma- och Hi- zenporslin; gamla sidentyger med broderier, rustningar och bronser. Man kunde offra sin förmögenhet för att köpa alla dessa hänförande Gata upp och gata ner samma eviga enahanda; en bra, stå allehanda alltigenom japanskt. Af det gamla
