313
om honom som sin ögonsten, ty han var den ende direkte afkomlingen af den sedan 1391 regerande dynastien. Under mitt besök i Korea var han en bortskämd mammas gosse, godmodig, fetlagd, närsynt och enligt deras utsago, som kände honom närmare, ej begåfvad med någon synnerlig intelligens. Ehuru helt och hållet uppfostrad efter den koreanska traditionen, har han dock redan kommit alldeles för mycket i beröring med européer för att ej ha tillägnat sig något
a r att hoppas, att han en gång rillans eländiga vanskötsel af
rådgifvare.
n en ganska vänligt sinnad herre, och ärna emot, för att samtala med dem tningar i deras hemland och landet och omge sig med
Mot européerna är kej främmande resenärer tar han länge, fråga dem om alla möjliga i ta emot råd af dem. Om hans omgif han i sitt land ha infört i dag ett, i morgon ett annat, i morgon raka motsatsen därtill. Någon själfständig vilja har han icke. Så länge drottningen lefde, var det med hennes vilja han regerade, hennes mördande genom japanerna var det med den japanske gesandtens vilja, därpå med den ryskes o. s. v. Kejsaren är en liten undersätsig figur med glesa mustascher och några hår: hakan, enkel i sina anspråk och sin sel. Vid audienser bär han nu, sedan den koreanska armén är uniformerad efter japanskt mönster, stundom en koreansk generals uniform med pickelhufva. Han ser emellertid ingalunda majestätisk ut i denna nya kostym. Till hans reformer enligt västerländskt mönster naturligtvis oc nde af ordnar. Genast, då han blef kejsare, stiftade han tre den kejserliga, blott i en grad existerande Gyllne måttets öfv orden, Plommonblommans äfvenledes mycket h rden och Lands- flaggans af åtta klasser bestående orden. Därp Purpurfalkens militärorden och slutligen 1901 de Åtta elementens orden.
Till 1895 bebodde kejsaren med sin till 2,000 personer upp- gående hofstat det på norra sidan af Söul belägna Kyeng-Pok, ett af höga, hvita murar omgifvet palatskomplex på flera hektar. Mellan rdar, trädgrupper och öbetäckta vattenbassänger ri ig där talrika hus för tjänare, astrologer, haremsdamer, danserskor och vakt; midten intages af en rad stora hallar med dubbla kinesiska tak, burna af väldiga stenpelare, kejsarens audiens- och festrum. Själf nöjer han sig med en anspråkslös bostad på några små rum, hvilka han till 1895 delade med drottningen och kronprinsen.
Så länge kungen ännu hade sin maka vid sin sida, var hans glädjelösa, arbetsamma lif ännu någorlunda ligt, ty hon och hennes ktingar befriade honom från alla större regerins iden och öfverläto endast åt honom att underteckna de af dem författade dekreten 'ensom en mängd formaliteter och små detaljer, hvarmed hela hans tid upptogs.
