uaþmala ælla siax markær pænninga ælla fiughur nytia nöt. Ok þriþia eþ suæria sua: þæt skulu tue uita, at þæt ær frænda fæ ok egh hans fæ ok egh uiþær giald hans fea. Þæssi þri eþa skulu a Lionga þingi gangas ofæsti. Nu skal han uald haua um taka[1] af þem þrim slikt et, sum han uill. Nu ma han þær til saklösu inne halda;[2] haldær han siþan, hætte uiþ fiuratighi markum. Nu uill bondin flera eþa haua, kære lokan[3] ælla spanan[4], þa skal han dylia mæþ tolf manna eþe, at han egh[5] lokkaþe ælla spanaþe bo hans ælla fæ hans, ælla böte þre markær.
XVIII. Um at þæn ma egh annan lösa, sum sialuær ær löstær, ok egh þa kunu, sum han ær kæpsi til.
Nu ma egh þæn annan lösa, sum sialuær ær löstær, ok egh þa kunu, sum han ær kæpsi til.
XIX. Vm æn kuldær sitær inne, þa skal þæn ælsta först ut lösa
Nu sitær kuldær inni i annöþughum staþ ok æru samkulla, þa skal æ þæn ælsta först lösa, siþan alla mæþ fulle lösn ok egh mæþ eþum.[6]
XX. Um æn man giuær annöþughum frælsi firi sial sina, huar sum suara skal firi han, ok huru han ætleþis[7] ok hua han ærua skal.
Nu giuær man annöþughum frælsi firi sial sina, þa skal han baþe suara ok sökia firi hans uærk, æ þær til at
- ↑ um taka är troligen fel för up taka (Schlyter). Öfvers. han (näml. trälens husbonde) skall hafva rätt att af dessa tre (näml. vadmal, penningar l. nöt) mottaga sådant, som han vill.
- ↑ Öfvers. Intill dess (näml. att betalning sker) må han saklöst kvarhålla honom i träldom.
- ↑ Lokka vb. tr. Locka, däraf lokan, lokkan f. lock, lokkande.
- ↑ Spana vb. tr. Förelad, däraf spanan f. förledande, jfr bospænd Uaþ. 38.
- ↑ dylia at han egh; dylikt bruk af dubbla negationer är i fsv. ej sällsynt och fortlefver än i många dialekter.
- ↑ Nämligen de eder, som i fl. 17 nämnas.
- ↑ Ætleþa vb. tr. Upptaga en frigifven träl i sin ätt.
