Samtlige studerande Östgötar i Uppsala hafva upptagits i tidsföljd, från 1595
efter inskrifning vid universitetet och från 1645 efter inskrifning i nationen. Hvar och
en har sitt nummer i följden från förstnämnda år till och med år 1900, och hänvisas
så val i arbetets biografiska afdelning som i registret med detta nummer till den person,
som åsyftas, hvarjämte i förteckningen öfver hedersledamöter, inspektorer och
ämbetsmän numren blifvit satta efter alla de personer, som förekomma i förstnämnda
afdelning.
Hvad namnen vidkommer, hafva de för äldre tiden upptagits i sin latinska form. hvilket dock endast af det skäl torde vara berättigadt, att nämnda form gifver ett slags tidsprägel åt då lefvande studentgenerationer. Från och med 18:e århundradet, då svenska och latinska namn börja omväxla och de senare omkring midten af seklet nästan alldeles försvinna, hafva endast svenska namnformer upptagits, äfven om personerna finnas i matrikeln antecknade med latinska. För åtskilliga af 1600-talets studenter äro farsnamnen med sina latinska genitivändelser tillagda, ehuru de saknats i matrikeln. Inom klammer anföras aflagda namn, merendels släktnamn, hvilka äfven upptagits i registret med hänvisning till det senare namnet och dess nummer. Namnens stafning synes i äldre tider varit särdeles vacklande; till och med personerna själfva skrefvo sina namn olika vid olika tillfällen, hvarför det understundom varit svårt att afgöra, hvilket stafsätt varit det rätta. I tvifvelaktiga fall har det användts, som mest öfverensstämt med vårt nuvarande språks fordringar.
Som födelseorter äro enligt regel socknar eller städer antecknade. För socknar belägna utom Linköpings stift hafva tillagts länet och för utrikes orter landet. Då för en stor mängd personer, särdeles under äldre tider, födelseorten ej kunnat angifvas, har faderns boningsort, så vidt den varit känd, i stället upptagits. I de fall, då födelseorten legat utom Linköpings stift, men fadern varit där bosatt, har sådant närmare angifvits för att därigenom motivera sonens inträde i nationen.
Födelseår saknas för en del af den äldre tidens personal, och för andra finnes visserligen födelseåret, men ej månad eller dag. I senare fallet har därför i stället anförts döpelsedagen, om denna varit bekant. Förändring af födelsedagar från gamla till nya stilen har ej egt rum.
Faderns förnamn framgår beträffande tiden till och med 1700 i de flesta fall af sonens namn, hvari faderns vanligen äfven ingår med latinsk genitivändelse (t. ex. Petri, Andreæ o. s. v). Från och med 1701 har faderns namn särskildt uppgifvits, dock ej för söner till adelsmän och ordinarie präster, enär dessas namn lätt kunna i tillgängliga arbeten igenfinnas, och från 1845 äro båda föräldrarnes namn enligt regel meddelade. Uppgifterna om faderns yrke afser det han sist innehade, men torde stundom gälla det, som utöfvades då sonen blef student. Från sonen har alltid hänvisats till fadern, om denne äfven förekommer.
Året för inskrifning som student är i regeln detsamma som för inskrifning i nationen, hvilket senare år angifves genom årtalsrubrikerna. Då skiljaktigheter härutinnan ega rum, har detta i hvarje fall anmärkts, likasom ock då mogenhetsexamen aflagts ett eller flere år före inskrifningsåret. Uppgifterna om aflagda examina i Uppsala eller annanstädes äro, hvad den äldre tiden vidkommer, något ofullständiga, hvaremot från 1845 inga brister i detta afseende torde föreligga. För de studenter under senare delen af 1800-talet, som lemnat Uppsala utan slutexamen, har i många fall året för afgången från universitetet likväl angifvits.
Yrken eller anställningar i Statens eller annan tjänst äro för hvarje person vanligen upptagna i tidsföljd. Från denna regel gifvas dock många undantag, såsom en person samtidigt innehaft befattningar inom olika ämbetsverk, i hvilket fall hans befordringar inom hvartdera verket upptagits i särskilda afdelningar. Extra ordinarie anställningar äro för sedermera ordinarie tjänstinnehafvare oftast utelemnade.
