Hoppa till innehållet

Sida:Östgötars minne.djvu/13

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
INLEDNING.


Åren Hela antalet
inskrifne.
Årligt
medeltal.
Högsta
antalet.
Lägsta
antalet.
1595—1900 7,450 24 74 (1863) 0 (1596)
Däraf:
1595—1650 577 10 61 (1645) 0 (1596)
1651—1700 939 19 40 (1680) 9 (1668, 1669, 1673)
1701—1750 1,331 27 43 (1728) 5 (1710)
1751—1800 1,300 26 43 (1759) 13 (1766)
1801—1850 1,682 34 59 (1818) 11 (1834)
1851—1900 1,621 32 74 (1863) 17 (1892)

Den allra högsta siffran, 74, kom således på året 1863, hvilket år var det sista, då studentexamen aflades vid universitetet; närmast därefter följer år 1645 med 61, hvilket synes utgöra antalet studerande Östgötar, som nämnda år sammanslöto sig till bildande af nationsförening, men de fleste af dem voro äldre studenter.

Angående det på en gång närvarande antalet landsmän finnas för den äldre tiden blott spridda uppgifter. Under vårterminen 1630 voro endast 35 närvarande i Uppsala, men detta antal säges varit mindre än vanligt, enär pästen grasserade under vintern 1629—30. För vårterminen 1712, alltså 82 år senare, uppgifves egendomligt, nog samma antal närvarande, eller 35, men höstterminen 1724 hade det stigit till 60, omkring hvilken siffra numerären synes hållit sig till inemot seklets slut. Intill höstterminen 18l0 var antalet ständigt under 100, hvarefter det med endast ett par undantag varit högre. På 1880-talet märkes en betydande tillväxt, så att antalet närvarande medlemmar af nationen uppgick för höstterminen 1886 ända till 261. Så högt har det med säkerhet aldrig förut varit och har ej häller sedermera nått denna höjd. Vid 19:e seklets slut, eller höstterminen 1900, hade antalet nedgått till 164.

Yrkesfördelningen af studerande Östgötar i Uppsala 1595—1900 är i flere afseenden förenad med stora svårigheter, i det en mängd personer samtidigt utöfvat två eller flere yrken eller gång efter annan ombytt verksamhet, hvarigenom i båda fallen tvekan måste uppstå, till hvilken yrkesgrupp personerna böra lämpligast hänföras. Då dessa olägenheter framträda alltmera, ju längre man går i specifikationen af de olika yrkena, har det synts åndamålsenligast att inskränka fördelningen till några få större yrkesgrupper, hvilket tillika underlättar den allmänna öfversikten. Man kommer att »se saken i stort»; detaljerna får den intresserade uppsöka i själfva biografierna. Det försök till yrkesfördelning, som utförts, har gifvit följande resultat:

Absolut
antal.
Relativt
antal.
Hela personalen 7,450 100.0
Däraf:
1. Präster 2,443 32.8
2. Civile tjänstemän m. fl. 1,959 26.3
3. Läkare m. fl. 292 3.9
4. Lärare 579 7.8
5. Militärer 455 6.1
6. Skriftställare m. fl. 85 1.1
7. Gods- och bruksegare, landtbrukare m. fl. 377 5.1
8. Köpmän, fabrikanter m. fl. 257 3.4
9. Andre yrkesutöfvare 126 1.7
10. Okände 302 4.1
11. Döde som studenter 424 5.7
12. Nuvarande studenter 151 2.0
— 13* —