odlingar och anläggningar på de egendomar han under sitt långa lif bebodde. Prydlig eller fin i sitt uppträdande var han icke, men detta glömde man i hans spirituela och liffulla umgänge, som ofta kryddades af humoristiska infall. Som student »läste han på graden,» hade gjort klassiska studier och brukade ännu på ålderdomen yttra sig på latin; väckte en gång under sin fänrikstid mycket uppseende, då han, iklädd uniform, i Linköping uppträdde som extra opponent vid en disputation för pastoralexamen och på flytande latin väldeligen ansatte komministern i den församling, där han då var bosatt.
5022. Per Christian Liljedal. F. i Rumskulla 1803 14⁄10; fad. Jon, pappersfabrikör i Kisa. Prv. 34. Kyrkoherde i Misterhult 53; tj:ledig o. bosatt i Västervik 74. D. 1889 22⁄8.
»Framstående prädikant och punktlig expeditionskarl, som höll ordning inom sitt vidsträckta pastorat, hvars skärgårdsbefolkning han betydligt höjde i sedligt hänseende.» Rättrådig och fridsam; af naturen väl utrustad och särskildt i besittning af goda umgängesgåfvor.
5023. Johan Fredrik Sahlström. F. i Tåby 1805 1⁄20⁄7; fad. Johan Jansson, torpare. Fil. doktor 36. Lärare vid Filipstads bärgsskola 38—42; gymnasielärare, sed. lärov.-adjunkt, i Linköping 46; tj:ledig fr. 61. D. på Hägerstad i Hannäs 1867 24⁄7.
S. var en rikt begåfvad och mycket beläst man med ett välvilligt och fryntligt sätt mot sina lärjungar, ehuru han någon gång kunde helt omotiveradt ljunga fram ett dundrande strafftal, som naturligtvis blef utan all verkan. Hans undervisning var i hög grad vårdslös och oregelbunden samt bestod merendels i besvarandet af från lärjungarna framstälda spörsmål så väl i hans eget ämne, naturvetenskapen, som rörande allt annat i himlen och på jorden. Han höll då längre eller kortare föredrag, som visserligen kunde vara lärorika och intressanta nog, men kurserna blefvo ohjälpligt försummade, och betygen vid terminens slut voro alltid oberäkneliga, då han för öfrigt blott undantagsvis kände någon lärjunges namn. Grundorsaken till allt det nämnda låg i hans mer och mer tilltagande böjelse för dryckenskap, hvarigenom han slutligen förföll och måste sättas ur tjänstgöring. »Mufti,» som han af lärjungarne benämndes, var sedan flere år tillbaka låghalt och hade för vana att oupphörligt under sitt tal utstöta fnysningar, hvilket gaf åt hela hans uppträdande en komisk anstrykning.
5024. Anders Peter Lindström. F. i Vreta kloster 1803 17⁄8; fad. Per, rättare. Prv. 31. S. m. adjunkt, anst. i Hällestad 31, i Högby 44. D. där 1845 7⁄6.
5025. Fredrik Härnström. F. i Lofta 1806 23⁄7; fad. landtbrukare. Handelsbokhållare i Norrköping, därefter i Valdemarsvik på 40-talet, sed. åter i Norrköping.
5026. Carl Gustaf Ulrik Schött. F. i Västra Eneby 1806 31⁄10; fad. Carl Jakob, komm.-landtmätare. Landtmät.-ex. 27. V. komm.-landtmätare i Österg. län 35. D. 1843 8⁄11.
5027. Petrus Hellvik. F. i Horn 1805 6⁄7; fad. Jöns Persson Berg, mjölnare o. byggmästare. Prv. 30. Kommin. i Hannäs 49; kyrkoherde i Gistad 64; kontr.-prost 76. D. 1878 12⁄11.
5028. Johan Erik Vallén. F. i Västervik 1804 9⁄3; fad. sjökapten. Provisor, anst. på apotek i Västervik, sed. i Sthlm 23.
Nämnes senare »auskultant,» men har ej någonstädes kunnat igenfinnas.
5029. Svante Petter Björlingsson. F. i Vimmerby 1806 27⁄8; fad. prost [3913]. Prv. 33. S. m. adjunkt, slutl. anst. i Ringarum 71; tj:fri o. bosatt i Rök 71. D. på Ingvaldstorp där 1881 30⁄1.
B. tjänstgjorde på sammanlagdt 22 ställen inom stiftet. Var flere gånger under längre eller kortare tider utan missiv; suspenderades på 1 år för fylleri 1855 och var därefter utan tjänstgöring ända till 1862. Då han för alltid upphörde att tjänstgöra beviljades honom 300 kr. årligen ur »prästfattigkassan.» S.
