o. af Ankarsrums bruk i Hallingebärg 61; delegare i Nygårds landtegendom i Lofta 62 samt i nämnda båda bruk 70. Riksdagsman i Andra kammaren för Norra Tjust 67 o. 68, i Första kammaren för Kalmar läns norra del 68—79; kommunalman. D. å Nygård 1882 4⁄4.
Inom Kalmar län var de M. utan jämförelse den inflytelserikaste mannen på sin tid; stod alltid bland de främste, då det gälde något allmännytigt företag, och hedrades med alla möjliga förtroendeuppdrag. Var en bland dem, som ifrigast arbetade för att skaffa sin ort järnvägskommunikation; ordförande i Kalmar läns norra landsting och i dess hushållningssällskap, ledamot i vägkommittén af 1876 m. m. Utmärkte sig som mycket driftig landtbrukare, och hans egendomar ansågos som mönstergårdar för ett rationelt jordbruk. I umgänget glad och gästfri: under studenttiden tillhörde han Juvenalerna.
5563. Viktor Per Georg Tempelman. F. i Sthlm 1819 17⁄12; fad. häradshöfding [4054]. Kameralex. 42; hofr.-ex. 45. V. notarie i Svea hofr. 46; kopist i Just.-rev.-exped. 55; kanslist 61; protokollssekreterare 76; afsk. 85. Husegare i Sthlm; egare af villan Lindängen, Sthlms län. Kommunalman. D. i Sthlm 1894 22⁄12.
T. hade ett klart och redigt hufvud, godt omdöme och mycket stor arbetsförmåga. I följd däraf erhöll han en mängd lönande uppdrag, särskildt stärbhusutredningar, godmans- och förmynderskap, och kom därigenom att samla en betydlig förmögenhet, så mycket mer som han lät väl betala sig. Redan tidigt började han användas i kommunala värf, och hans skicklighet förde honom snart till framstående förtroendeposter. Så var han ännu vid sin död ledamot i Klara församlings kyrko- och skolråd, hvilka befattningar han oafbrutet innehade öfver 40 år, ledamot i styrelsen för Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten sedan dess stiftande 1853, en af principalerna, i många ar äfven ordförande, för Sthlms sparbank sedan 1850, ordförande i direktionen för Sthlms stads brandförs.-kontor och i direktionen för Mälareprovinsernas ensk. bank, ordförande i de enskilda bankernas syndikat och i direktionen för Drottninghuset samt i styrelsen för Sthlms hypotekskassa sedan dess bildande. Ett par år före sin död nödgades han på grund af tilltagande ålder och sjuklighet afgå från ordförandeplatsen hos kyrkofullmäktige och i öfverstyrelsen för Sthlms folkskolor samt från ledamotskapet i styrelsen för blindinstitutet. Stadsfullmäktig var han i mer än 20 år. Dessutom styrelseledamot i åtskilliga industriela bolag.
5564. Nils Johan Andersson. F. i Gärdserum 1821 20⁄2; fad. Johannes A., hemmansegare. Fil. kand. 45; fil. doktor 45. Docent i Upps. 46; lärare 47, lektor vid Nya elem.-skolan i Sthlm 52; afsk. 74; bot. demonstrator vid Lunds univ. 55: intendent, tit. professor, vid Riksmuseum samt lärare vid Bergianska trädg.-skolan 56; afsk. 79. Sekreterare i Svenska trädgårdsföreningen 48, i Patriot. sällskapet 62, i Sthlms läns hushålln.-sällskap 66—68. Skriftställare. D. i Sthlm 1880 27⁄3.
A. var en synnerligen framstående vetenskapsman och lärare. I botaniskt syfte företog han många och vidsträckta resor — medföljde bl. a. fregatten Eugenie på dess jordomsegling 51—53 — och offentliggjorde en mängd reseskildringar, hvilka utmärka sig ej blott för sitt sakrika innehåll utan äfven för det lätta och angenäma framställningssättet. Som vetenskapsman riktade han sitt speciela studium på pilarternas svårtydda familj och utgaf därom flere förtjänstfulla arbeten. Författade läroböcker i botanik, redigerade »Botaniska notiser» samt lemnade en mängd värderika bidrag till vetenskapliga tidskrifter. Se vidare Biogr. lex.: N. fbok: Hbg.
5565. Anders Viemer. F. i Vimmerby landsf. 1819 31⁄3; fad. Nils Nilsson, bonde. Fil kand. 46; dim.-ex. 47; fil. doktor 48. Föreståndare för förbered. skola till Konstakad. o. Teknol. instit. 48—53; lärare vid Sthlms navig.-skola 49; lektor vid Gefle ateneum 52; tillika telegrafdirektör i Gefle 55—56; lektor i Kalmar 56; afsk. 86. Boktryckare i Kalmar 69—73. Läroboksförfattare. D. i Nybro köping 1900 11⁄7.
V:s läroböcker ha varit och äro mycket använda, särskildt de geometriska, som tillvunnit sig goda vitsord. Se vidare N. fbok.
