bokföring, och jag började småningom umgås med planen att söka utforska, hvilka voro våra föregångare och hvilka våra efterträdare. Hvad har det blifvit af alla dessa flere tusen landsmän, som under seklernas lopp dragit igenom den gamla lärdomsstaden?
Svaret på denna fråga var icke så lätt funnet, som jag trodde. På hösten 1891 reste jag till Uppsala för att tillse, hvad Östgöta nations arkiv innehöll användbart för mitt syfte, samt möjligen intressera några landsmän, som kunde blifva mig behjälpliga vid företagets utförande. Jag lyckades då långt ute på Luthagen uppspåra fil. kand. H. F. Söderstéen, om hvilken jag hade försport, att han umgicks med planer liknande mina egna. Han blef ock för mig en god bundsförvant, så länge han hade tid. Vid detta mitt besök i Uppsala erbjöds mig välvilligt att till Stockholm få låna Östgöta nations matrikel, hvilket anbud jag med tacksamhet mottog, och sattes därigenom i stånd att utan andras hjälp uppföra hufvuddelen af verkets stomme. Sedermera har jag gjort flere forskningsresor så väl till Uppsala som Linköping, där jag i biblioteket påträffade åtskilliga för mitt arbete högst värdefulla manuskript, hvilka genom Kungl. Bibliotekets bemedling sedan blefvo mig tillhandahållna. I dess läsesal har jag under långa tider varit sysselsatt alla eftermiddagar, då biblioteket varit tillgängligt, tidtals vid min semester äfven på förmiddagarne, och har då genomgått dels ofvannämnda manuskript, dels en stor mängd äldre tidningar samt biografiska och personalhistoriska arbeten m. m. Under min från tjänstgöring i Statistiska centralbyrån lediga tid har jag i detta verk tillbrakt mången stund för inhämtande af upplysningar ur dess arkiv och bibliotek. I Riksarkivet hafva forskningar likaledes blifvit af mig personligen verkstälda.
För vinnande af erforderliga upplysningar har jag utsändt flere hundra bref och brefkort, å hvilka i allmänhet svar ingått, ehuru mången gång negativa; genom telefon har jag satt mig i förbindelse med en mängd personer och på detta sätt ofta lyckats erhålla önskade uppgifter; genom ett hundratal besök i Stockholm hos förutvarande medlemmar af Östgöta nation eller deras anhöriga hafva ock många värdefulla upplysningar inhämtats. Genom annonser i Östgöta- och Stockholmstidningar under våren 1895 uppmanades dessutom vederbörande att om sig meddela biografiska uppgifter, hvilket hade till följd, att sådana inkommo från något mer än 100 personer.
Redan under arbetets första skede mottog jag ett i hög grad välkommet erbjudande från den kände forskaren och erfarne personalhistorikern J. A. Setterdahl att vara mig behjälplig. Han har sedan dess troget bistått mig i mina sträfvanden ända till slutet. Sedermera hade jag under arbetets gång förmånen att vinna medverkan af flere intresserade landsmän och andra personer, öfver hvilka förteckning här nedan meddelas.
Alla de biografiska uppgifter, som af mig eller medarbetare blifvit insamlade, hafva, så vidt möjligt, kontrollerats. Det visade sig nämligen ganska snart, att man icke alltid kunde genast taga för godt, hvad urkunderna hade att säga, och gäller detta särskildt nationsmatrikeln, där anteckningarna ofta äro felaktiga och någon gång rent af missledande. Där saknas ock, särdeles i fråga om den äldre tiden, för en stor mängd personer alla upplysningar, och då sådana icke kunnat från andra håll anskaffas, har följden blifvit den, att man om mången i detta arbete upptagen person ingenting får veta. Oaktadt trägna och tidsödande efterforskningar har således här icke gifvits fullständigt svar på den ofvan framstälda frågan, och jag tviflar storligen på, att någon i framtiden skall kunna gifva det.
Källor. Stommen till detta arbete, eller förteckningen öfver studerande
Östgötar i Uppsala, är beträffande åren 1595-1645 hämtad ur Uppsala universitets album,
som förskrifver sig från tiden för universitetets återupprättande efter Uppsala möte,
och för tiden från 1645 ur Östgöta nations matrikel, som börjar med sistnämnda år.
Den ur dessa båda urkunder framgångna personalserien har sedermera för den äldre
