Ute månd nu warda /
Med Skioldunge ätten /
Genom Lofdes efterkomare
I en enda gren.
Jag såg Bröder mina
Barbaka rida /
När Säwars drängar
I sadlar sittia.
Jarlen sade thet wara stora tidningar och bad henne ej uppenbara thet. Sedan red han tilbaka til piltarna / och bad them draga hem och sade / at froma eller hurtiga mäns föllgie / hade stor skam af dem; ty måste de då bägge gå til fots / och detta sade han them / til at förhindra / at andra ej måtte af hans ord döma och kungiöra hwad the woro för swänner. Piltarna löpa litet undan och wilja ej tilbaka wända / utan heller följa med / fast än i senare laget. Komma de nu til gästebuds och löpa fram och tilbaka i Salen. En gång hände thet sig / at de komo dit som theras Syster sat före / hon sade til them helt sachta: blifwen icke i Salen / ty litet manlighet och höflighet finnes i eder / men the achtade thet intet. Konung Frode begynner nu igen sit förra tal / at han wille låta söka efter Konung Halfdans söner / lofwandes then människian stora förmåner / som kunde berätta honom något om them. En Spåqwinna war dit komen som het Hendur / Konungen befalte henne försöka sin konst / och se til hwad hon kunde seya honom om piltarna / plägandes han henne på bästa sättet / och satte henne på en hög trollstol. Konungen sporde henne /
