Hoppa till innehållet

Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/125

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
11

och ställa sig frimodigt / ty mycket kan ännu hielpa piltarna til lifwet / om så skie skal / och låt sidst synas på dig / hwad som du tycker här om / ty wi kunnom ej begynna wid sådan beskaffad sak at hielpa dem. Konung Frode går nu hårdt på Trolkonan igen / och befaller henne at säija sanningen / så framt hon icke wille blifwa pinter. Hon gapar och giespar mycket / och har swårt före at främja sin spådom / siungandes endteliga denna wisan:

Jag sir wäl hwar som
Hroar och Helge
Halfdans söner sittia /
Bägge sunda.
De månde snart röfwa
Konung Frode lifwet /
Så framt de icke snart
Warda förekomna.

Hwilket doch ej ske lärer / sade hon / och sedan stumlar hon ned af trollstolen / och siunger sådan wisa:

Otidiga ära Hames
Och Hranes ögon.
De äro ädlingar
Underligen diärfwa.

Sedan lupo piltarna ut af stor räddhoga / och kiende då theras fosterfader Reigin igen them / tyckandes mycket om thenna händelsen. Thetta hälsosama rådet lärde Spåqwinnan them / at the skulle achta sig / då hon lopp ut efter salen. Därefter befallt Konungen sina män / at springa up och leta efter them. Reigin släcker då ut all liusen i Salen / och höll då den ena den andra /

ty
C 2