hwar länge ur landet i siöröfweri / men Hwita blef hemma at styra landet / fast hon icke war af gemene man mycket afhållen / doch war hon altid emot Biörn Konungsson wänlig / ehuruwäl han thet icke mycket wårdade. En gång när Konungen reste hemman ifrån / rådde Drottningen honom at lemna sin son hemma / til at styra landet tillika med henne. Biörn sade / at thetta litet war af nöden / och at Drottningen föll honom ingalunda til behag / icke thesto mindre fant Konungen thetta rådeligit / och befalte honom blifwa hemma imedlertid / som han reste nu bort med stor krigsmacht. Efter thenna fadrens befallning gick Biörn hem / mycket illa tilfreds öfwer sådant theras råd / han lade sig til sängs helt wred / fåtalig och twär / samt röd i ansichtet såsom blod. Drottningen gick til tals med honom och wille trösta honom / talandes helt kiärligen med Biörn / men han bad henne gå bort / hwilket hon och giorde then gången; doch kom hon åter igen / til honom seyandes: thet wore nu god lägenheet at the bägge låge tilsamans i en säng medan Konungen wore borta / och at theras samwistande skulle blifwa bättre än hennes förra med en sådan gammal man / som Konung Hring war. Biörn wardt swårliga förtörnad häröfwer / och gaf henne en hård kinpust / böd henne fara bort och skiöt henne ifrån sig / hwilket hans wåldsamma förfarande / at hon wart skuten och slagen / henne så högt til sinnes gick / at hon utbrast i the orden / säyandes: tu tycker nu bättre wara / Biörn / at omfamna
