66
Han drifwer swärdet neder i bänken brede wid sig / ställandes sig mycket grym och illskefuller: tå swarade Thore:
Så wil jag låta
På skogawägen /
Min sköna yxa
Slikt liud giöra.
Kunde tå Thorer icke längre döljas / utan Frode igenkiände strax sin broder / biudandes honom halfparten af alt hwad han hade förwärfwadt / ty honom feltes intet rikedom til öfwerflöd. Men Thorer wille thet ej emottaga / och sedan han sig thersammastädes någon tid uppehållit / for han bort. ElgFrode wisade honom til Giötaland seyandes / at Konungen ther i landet wore nyligen döder / och at han nu skulle fara thit; berättade honom om många ting / i synnerhet / at thet wore en lag hos Giöterna / at (när Konungen är död) ett folkrikt Thing warder anställt / och skola alla Giötar sig ther infinna. En stor stol warder tå framsatt på thetta mötet / hwarutinnan twå män kunna få sitt fulla rum / och skal then samma warda Konung / som bäst kan uppfylla thet rummet; ty tyckes mig at tu lärer riktigt uppfylla then stolen. Sedan skildes the åt / önskandens hwar annan at lefwa wäl. Thore fortsatte nu sin resa til thes han kommer i Giötaland til en Jarl / som undfägnade honom wäl och behöllt honom hos sig öfwer natten. Tå spådde alla som Thore sågo / at han skulle blifwa Konung för sin ansenliga wäxt skull / och att få lära finnas / som kunde liknas
