med honom i storleken. När thinget nu hållit blef / skiedde alt som hans broder Frode honom förut sagdt hade. En höfdinge war ther tilsatt af folket / til at i sanning skiärskåda och dömma i thetta målet; och woro många som satte sig ned i stolen / men förkastades strax af dommaren / såsom owärdiga och otienliga thertil. Thore framkom aldrasidst och satte sig ned i stolen; tå sade höfdingen: för tig passar thenna thron bäst / förthenskull blifwer tig härmed styrelsen af wårt rike updragen. Hwaruppå landets inwånare gåfwo honom Konungsnamn / och wardt han kallad Konung Thore Hundfot. Om honom hafwer sedan warit mycket at berätta / huruledes han war högeligen afhållen af alla / fördt många krig / och haft esomoftast seger / styrandes en tid sitt rike i fred och rolighet.
30. Cap.
Huruledes Bodwar Biarke hemnar sig på Drottning Hwita, samt om Konung Hrings död.
NU måste man berätta om Bodwar / at han är imedlertid hemma hos sin moder / som älskade honom högt / och war han en then manligaste och deyeligaste man i landet / oansedt han ännu icke war allom bekandt och kundbar. En gång sporde han sin moder hwarest hans fader wore? Hon berättade honom om thess endalycht och hela åtbörden / samt huru honom ett så wanskapeligt öde wardt pålagt af sin styfmoder. Bodwar swarade / at illa borde the belöna härföre thetta trollet; hon förkunnade