Ty har och den odalborna dygden hos wissa nationer, som blifwit hos efterkomarne fortsatt/ genom medfödt ädle/ förfäders upretande härliga dater och efterdömen/ högt öfwade råd och dåd/ samt således merendels wunnit en alt härligare och waracktigare fortplantning/ så mycket uträttat hos de förnämsta folkslagen/ jag menar så wäl hos wåra/ med namn och gagn ädla/ Ättländingar/ Yfwerborna Scyther och Phryger/ som eljest hos de frägdefulla Ægyptier/ at de skattat det för en särdeles ära/ til at både prisas/ och med sinnerika twister kunna bewisas/ hafwa warit äldre ättmänn/ wisdoms idkare och herskare. Och at denna ofgamla arfdygden samt hedren/ blifwit förberörde wåra ättborna urfäder af Ægytierna/ såsom öfwertygade friwilligt tilerkjänd/ det betyga så äldre som nyare scribenter. Man läse M. P. Catonis, Herodoti och Trogi hos Justinum witnesbörder/ jämförde med Orphei, Homeri, Hesiodi, Platonis, Diodori Sic, &c. utsagor om wåra Yfwerborna och Ättländiska Geter/ Thracer &c. hwilkas namn wara tagne af högboren Ätt/ och Drakar eller Hjältar/ wåra wittberömda Herrar Rudbeckar i sina Atlantiska wärk hafwa nogsamt bewisat. Eljest har ochså den lärda/ då för tiden warande/ Biskopen i Wexiœ Doct. Nicolaus Ragvaldi i en nätt oration på Baselska mötet/ med allas nögje påyrkat wåra Swears och Götars urgamla heders rättighet jämför widare här pp. 20. 26. J så måtto säger Cicero: de gamla witnesbörder pläga öfwermåttan wärderas/ wid en tings bewisande/ warande och ganska nögsama at höra. Ja/ Macrobius: om wi hafwom
