eller människor någon skada; ej eller skulle karlar äga där samlag med qwinnor. Kongasätet kallades Syrstrand / men å hinsidon fjärden stod en by / som het Framnäs; där bodde den mann / som Thorsten het / och war han Wikings son / och stod hans by ut wid Kongssätet. Thorstens son het Fridthiof / en den allrastörsta och starkasta mann / samt wäl öfwad i hederliga kånster / strax i ungdomen / warande altså Fridthiof den fräcka kallad. Han war så wensäll eller lycklig af wenner / at alla önskade honom gott; men Kongs barnen woro då unga / när deras moder andades. Hilddinger het en goder bonde / eller hederlig bofast mann / i Sogn; han tilböd sig at upfostra Kongsdottren / och wart hon där wäl och granneliga upfödd / blifwande kallad Ingeborg den fagra. Fridthiofer wart ochså upfostrad hos Hillding Bonde / och woro han samt Kongsdottren således fostersyskon / öfwergående de nu wida andra barn. Kong Beles lösa egendom tog nu mycket på at dragas honom ur händerna / ty han gjordes gamal / doch som Thorsten hade tredingen af riket at råda före / så åtnjöt och Kongen där mästa styrckan / som Thorsten war; ty han gjorde åt Kongen (då han besökte sit land) med stor kåstnad hwart tredje åhr sammanskått och gästebods gård / men Kongen däremot höll Thorsten fri kåst hwart annat åhr (då han å allmänna bästa reste). Helge Beles son wart snart en stor blod- eller afguda offrare och woro dessa bröder icke wensälla. Thorsten hade et skep som Ellida het / och roddes af 15. mann å hwart bord / och därpå
