Hoppa till innehållet

Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/371

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
9

skiep och männ / ty jag wil hålla fram för landet; Jarlen sade så skulle skje / och feck honom tre skjep jämte det fjärde / som war et Drakeskiep / alla samman wäl utrustade med männ och peningar. Halfdan tackade Jarlen mycket / och tog ordlof af honom / wiljande Ingeborg fara med sin broder / och lät han hänne råda. Halfdan seglade til hafs / så snart honom bör gafs / och höllt wida om somaren / men när det höstade / wille han hålla til Bjarmaland; då upkom för dem tökn samt hafwilla / som wräckte dem wida öfwer haf; stickande sig och up så mycket stormwäder / at alla Halfdans skjep tyndes eller förgingo / förutan Draken / som war besatt med hundrade nog walda männ. Mycken wrakjs drefs til draken / och wroks han då til stora berg in på släta sanden; Halfdan sade at där skulle mann bona eller laga om sig / och de giorde så. Mycket medwrak war och där / hwaraf de togo til at bygga et stort hus / som snart wart fullgjort; gående Halfdan sedan altjämt ut på jsfjällen med de männ han hafwa wille / men somliga woro hema hos Ingeborg. Han sporde dem hwad land detta wore / men de swarade / sig det ej weta; han sade då at det torde wara Hellelands obygder. Han geck nu bort frå sina männ / at afla sig wedhygge / och kom omsider til en enstig / hafwande i handen en yxa / den Ottar Jarl honom gifwit; och som sporr woro i berget / hwardera imellan ej kår-

tare

C