16
Sigurder liggande under honom. Wiste nu Halfdan ej hwad han gjöra skulle / men då kom Brana därtil och sade: jag måste nu själf wara den som dräper min fader / ty jag ser at j ej kunnen gifwa honom bana. Halfdan stod då öfwer Getten / men Sigurd låg under; Brana högg honom på halsen med swärdet / så at hufwuden flugo af / och lät han där sit lif. Sedan wälte Halfdan honom bort af Sigurd / och Brana lyfte up en luka ur golfwet / hwar under djupa sjön syntes / och därneder hofwo de trollen. Brana tackade nu dem för detta wärk / och bad dem wara där öfwer winteren / det de och gjorde; Hilldur och Ingeborg foro nu in i kulan / och låg Halfdan hos Brana hwarje natt / men fosterbröderna lekte tafl alt jämt.
12. Cap.
Brana gifwer Halfdan kåsteliga ting.
BRana förswann jämt hwar dag / men kom åter til kulan wid dagsäter. Ena natt när de lågo i sin säng / frågade hon Halfdan: hwad lider tiden? Nu äro / sade han / sex wekor til somaren; det är wäl swarade hon / at dig ej har tyckts långsamt i min kula / och är nu den första somardagen i morgon / och månde du då wilja segla hädan / det skall och så wara / ändoch mig annat tyktes bättre; men jag är ej ensam kwinna utan med barn / och åt dy är du fader. Han sade sig det ej neka / och bad hon wille sända honom det /
