så framt det worde swenbarn / men worde det en mö / måtte hon göra såsom hon wille. Än sade Brana: nu skall du segla hädan til Englands / därest en Kong råder som Olof heter; han äger ena dotter wid namn Marsibil / hon är den allraskjönasta kwinna i werlden / och wille jag at du finge hänne / skolande du där nämna dig för en Kjöpman; Här äro gräs / dem jag wil gifwa dig / at begåfwa Konungs dottren / och då månde du få hännes kjärlek / ty om hon lägger dem under sit hufwud / då unnar hon dig såsom sit egit lif. Herkläder wil jag ochså gifwa dig / å dem biter intet järn förutan denna enbak; aldrig skal du i simande trottnas eller i elden brännas / så länge du är i dem. Det tridje kåstbara ting war en ring / som å tre ställen kunde tagas i sönder; hon sade: om din owen är hos dig och du hafwer denna ring / då månde du weta hwad död han ärnar dig / wil han med wapn dräpa dig / då är ringen röd såsom blod / wil han med etter eller förgift swika dig / då är ringen swarter såsom bek. Nu skolom wj sade honn / gå til skepen wid sjön / de gjorde så / och stod et skep på sanden; Brana sade: detta skep wil jag gifwa dig Halfdan / och har jag bygt det i winter / och har det god bör / hwart som du wil segla; sama Drakaskjep heter Skryte / men hädan af månde du kallas Halfdan Branasfostre. Han tackar hänne för gåfwan / och hon sägjer: Åke heter Kong Olofs Landwärnsman / har är iller och oredeliger / warande dy kallad Åke hin ille; en stor kånstmästare / men lät du honom
E
