42
som skjöld kunde föra / häst rida och modighet hade til at strida / skulle til honom koma / hwarmedels han samanbragte en stor och faselig her. Därefter lagade han sig därmed til slags / och talte sit mannskap således til: om wi segrom i denna drabbningen / och j således blifwen warse at Ragnar är tilstädes / då skolen j ej bära wapn å honom; ty han äger de söner efter sig / som aldrig lära öfwergifwa at anfalla oss / om han faller. Ragnar gjorde sig färdig til strids / och hade den klädningen han fått af Aslög wid skillnaden / i stället för bryngia / samt det spjutet / hwar med ormen / som låg om Thoras sal och til hwilken ingen annan sig wägade / blef dråpen; hafwande inga andra skyddwapn än en hjälm. När de stötte til saman blef en hård kamp / och emedan Ragnar hade mycket mindre mannskap / ty påstod striden ej länge / förr än en stor del däraf föll. Han for likwäl allestädes fram med dråp / och gjeck igenom tropparna hela den dagen: Ehwarest han högg eller lade an på skjöldar / bryngjor eller hjälmar / skjedde det med så stora hugg / at ingen ting kunde stå bi. Där emot war å fiändens sida aldrig så huggit eller skutit / at något wapn gjorde honom meen / eller ringasta sår / utan han drap en stor del af Kong Ellas folk. Dock lycktade striden så / at alt Ragnars mannskap föll / och wart han med skjöldar instängder / samt således fasttagen. Då frågade de honom hwad mann han wore? men han teg och swarade intet. Ty sade Kong Ella / denna mann lärer komma i större mannarön / om han ej wil sägja oss ho han är; ty nu skal han kastas i en ormagård och sittja där nog länge / men om
