MANHEMSFÖRBUNDET
Maria — dannemannen Love Carlsons unga hustru — stod och skuggade med handen för ansiktet, där hon böjde sig över elden i den låga öppna spisen. Flammorna hoppade och lyste, och fläsket fräste i stekpannan.
Hennes kinder glödde av hettan från elden och voro lika röda som rosorna på fransschalen, som var knuten i kors över bröstet. Därinnanför lyste den bara halsen vit och stark.
Dörren stod uppslagen på vid gavel. Hon kände hur den snösmältningsfuktiga luften slog in. Det var sen vår, och drivorna lågo fläckvis kvar därute. Men forsen dånade lös och fri, och luften var genomskinlig och blå.
På sin väg mellan spisen och bordet, där hon gick fram och tillbaka för att ställa i ordning aftonvarden, kunde hon se älven och de blånande åsarna vid horisonten.
Hon gick och tänkte på den dag, då hon kommit ridande över fjällen och i Skillingsmarks kyrka blivit vigd vid Love, som hon älskat och beundrat så långt hon kunde minnas tillbaka.
Och så hade de dragit hit för att enligt stadgarna i Manhemsförbundet söka leva livet inför Guds ögon i innerlig förening med fäderneslandets jord.
