eller hwad Bokhållaren Bergen andragit ligga Uggla i thetta måhl i wägen, efter som Loffman icke angifwit ort och ställe, hwarest thet föregifna malmstrecket skulle wara funnit, ej eller bewist sig wara Ränteegare af Säterud, eller Ränteegarnes ombud, såsom hemmanet ej heller här af kan lida någon skada, utan jordegaren fastmer theraf erhålla båtnad och förtienst, kunnandes Bergens påminnelse, i anseende till thes påtänkta byggnad icke hindra Uggla att tillgodoniuta thes förut träffade öfwerenskommelse med allmogen om kohlhandel, såsom ock Uggla nu bewist sig wara egare och Innehafware af Bergens afl:na Hörstedts förr tillernade byggställe, förthenskull pröfwar kongl. Colliegium för godt, uppå Hans Kongl. Mayt:s samt dragande kall och Embetes wägnar igenom thetta thess öppna priwilegium efterlåta Leonard Magnus Uggla Friedrichsson, jemte thes antagna Med-Intressenter, at uppå thet utsedda byggningsstället på Skattefrälsehemmanet Säteruds grund anlägga och uppsätta thet sökta Manufactur werket, af en Ämneshammare, en plåthammare, En dubbel Ståhlugn, fyra kniphamrar och ett Tråddragerie, samt thertill ifrån Carlskoga och Philipstads Bergslager åhrl, uphandla fyrahundrade Skll:s Tackjern; dock warder werkets Innehafware förbudit, at therstädes smida något stångjern till Sahlu wid Tvåhundrade D. S:mts wite första gången och sedan dubbelt så ofta the thermed beträdas, åliggandes them äfwen at på thet nogaste iakttaga the allmogen gjorda löften och förbindelser.
För öfrigt will Kongl. Collegium i kraft af 1723 åhrs kongl. Förordning hafwa tillagt Intressenterna nio års frihet för hammarskatten af thetta werket, tillräknandes ifrån nästkommande åhrs början till 1753 åhrs slut, jemte alla the immuniteter och rättigheter i gemen, som Kongl. Bergsordningarne slika werk förunna och tillegna. —
Thet alla, som wederbör, hafwa sig at efterrätta.
