Sida:Adolfsfors 1920.djvu/32

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

MANUFAKTURVERKETS ANLÄGGANDE

Bönderna lutade sig viskande samman, där de sutto i Köla gamla kyrka en söndag anno 1743 och efter högmässans slut hörde prosten Ericus Erlandi Noreen uppläsa en märkelig kungörelse.

Predikan hade varit lång och sträng. Den bleka vintersolen sken in genom fönstren, läggande svaga rutmönster av ljus på stengolvet. Vinterdagen var kall, köldskotten dånade över Hugnsjön.

Andedräkten stod som en rök i kyrkan.

Men ändå satt man kvar. Till och med ungdomarna, som annars under de tröttsamma kungörelsernas uppläsande brukade bege sig ut på kyrkbacken för att språkas vid, sutto där, ivrigt lyssnande. Det tycktes bli andra tider nu här uppe.

Från Bergskollegium hade till prosten översänts en till ämbetet inkommen skrivelse, varöver nu infordrades såväl prostens som böndernas och inbyggarnas i Köla och angränsande socknar utlåtande.

Det var ingen fara, att man ej skulle uppfatta, vad prästen sade. Hans starka stämma kom varje ord att genljuda: