som bemötandet av dessa till myndigheterna inkommit och där utretts, fick ortens befallningshavande jämte bergskollegiets utskickade verkställa den slutgiltiga undersökningen av Ugglas »tillernade jern manufactur-werk».
Icke blott Leonard Magnus utan även bönderna följde med spänt intresse undersökningens gång.
Men året led mot sitt slut och ännu hördes intet resultat utav.
Sent en höstkväll stannade emellertid ett långväga bud utanför Leonard Magnus tillfälliga bostad.
Med klappande hjärta slet han upp det överlämnade paketet.
Men det var icke de väntade handlingarna. I stället lyste där emot honom en silverskål med en i botten infälld försilvrad hästsko — brudgåvan han själv beställt i Stockholm åt sin fästmö.
Så vacker den var, vilket fint konstnärligt arbete! Mäster hade i sanning heder därav.
Han lyfte och beskådade den från alla sidor. Vad Anna Märtha skulle bli giad, och så stora hennes ögon skulle bli, då hon upptäckte hästskon i bottnen — Fossums hästsko!
Han skrattade.
Den skulle ju bringa lycka. Kanske ett gott förebud att du kom just nu, vackra trollsko!
Han hann icke sätta ifrån sig skålen, förrän en hård knackning ånyo hördes på dörren.
Det var budet, som flämtande kom tillbaka. Där fanns ännu ett paket till herr'n!
Det var papperen. Ivrigt bröt han de många sigillen och begynte högt läsa:
Privilegium[1] för Leonard Magnus Uggia
Friedrichsson på et jern manufactur werk uti Wermeland, Jösse
- ↑ Se bihang sid. 206—212.
