90
oföränderliga underdåniga trohet mot Ers Majestät och lösrycka mig jämte den zaporogiska hären från Ers Majestäts stormäktiga hand. Den första frestelsen kom från salig konung Jan Sobieski av Polen, vilken till mig sände adelsmannen Domoratskij med sina lockelsebrev; men jag skickade både honom och hans brev till det lillryska kansliet (Prikaz Malyja Rossii). Den andra av krimske khanen, som på återvägen från Perekop med furst Vasilij Golitsyn skickade till mig en kosack med ett brev, vari han sökte övertala mig, att jag antingen skulle förena mig med honom eller åtminstone skilja mig från Edra trupper och ej lämna dem något bistånd. Detta brev lämnade jag då åt furst Golitsyn. Den tredje frestelsen kom från den donska esaulen, som sökte tubba mig till hans lömska plan, att jag med de donska kosackerna skulle rusta mig mot Eder storryska stat, med löfte att även khanen av Krim med sina horder skulle ansluta sig till oss. Jag sände då esaulen till Moskva för rättsligt förhör. Och nu är detta den fjärde frestelsen av den svenske konungen och av den olaglige polske kungen Leszczinski, som från Warschau sänt till mitt läger adelsmannen Wolski. Jag lät utfråga honom medels tortyr och skickar hans avtvingade bekännelser till Ers Majestäts hov, men honom själv skickar jag ej, enär vägen är farlig: jag fruktar, att man kunde rycka honom från oss. Och jag, hetman och Ers Majestäts trogne undersåte, som enligt plikt och löfte, bekräftat på det gudomliga evangeliet, har tjänat Eder fader och broder, arbetar nu lika uppriktigt för Er, och likasom jag hittills i alla förhållanden framhärdat såsom en okullrunkelig pelare och oförstörbar diamant, så lägger jag ock denna min lilla tjänstaktighet för edra monarkiska fötter ....»
* *
*
