Hoppa till innehållet

Sida:Alfred Jensen. Mazepa. 1909.djvu/124

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

110

icke uteslutande »skolsjuka», som gjorde att han bäddade sig mellan filtar och svårliga anfäktades av podager för att slippa bryta upp till ryska hären. I Borzna mottog han faktiskt sista smörjelsen av den nyinstallerade metropoliten av Kiev, Joasaf Krokovskij, och till Golovkin skrev den gamle syndaren, att hans tillstånd var hopplöst, ty på tio dar hade han ej kunnat äta och sova.

Tolv verst från Novgorod-Sieversk i byn Degtiruvka finnes en kyrka, som bär Mazepas namn, enär den blivit byggd av honom. Enligt en lokal legend skulle han här ha svurit Karl XII trohetsed! Emellertid erbjöd kyrktornet en förträfflig utkik, och det är ej osannolikt, att hemliga signaler härifrån kunde åstadkommas till Baturin och Starodub.

Den 21 okt. återkom Bystritskij från det svenska lägret till Borzna med muntlig hälsning från den svenske konungen att svenskarna skulle vara vid Dnjepers biflod Desna dagen därpå. Men de hördes ej av den 22 okt., och följande dag kom Vojnarovskij med muntligt besked, att Mensjikov var på väg till Borzna för att träffa den »döende» hetmanen. Vojnarovskij hade i smyg avlägsnat sig från Mensjikov, sedan han hört några tyska officerare säga sinsemellan: »Gud förbarme sig över dessa människor! I morgon bli de slagna i fjättrar.» Mazepa rusade med en ynglings vigör upp från sotsängen »som en stormvind» och skyndade samma kväll till Baturin. Dagen därpå ilade han över floderna Sejm och Koropets till Desna, där han natten till den 25 okt. träffade pa det första svenska dragonregementet.

I förväg hade han skickat till Orlovka Ivan Lomikovskij, som sedan följde sin herre till Bender och dog tre år senare i Jassy. Själv infann han sig i Gorki [10 verst från Novgorod-Sieverskij] den 28 okt. med en rätt obetydlig truppstyrka – uppgifterna växla mellan ett och två tusen man – och dagen därpå blev han föreställd för Karl XII.