208
stöder den högra mot en vapensköld. Här har han långa knävelbårar och kortklippt skägg. En kvinna räcker honom kalken, evangeliet och två nycklar. Pa andra sidan synas åtskilliga kvinnogestalter – det är icke Mazepas älskarinnor, utan allegoriska personifikationer av konster och vetenskaper, som frodats i hans hägn. Över denna grupp svävar den heliga trefaldigheten, och under synas städer, som Mazepa tagit, jämte ett citat ur Horatius: »Si fractus illabatur orbis, impavidum ferient ruinæ».[1] I Poltavas historiska museum finnes en fotografisk kopia av detta konstverk.
Besläktad med detta kopparstick är en samtida gravyr, som akademien (den lärda skolan) i Kiev förärade Mazepa till tack för hans kyrkliga nit. Bland kyrkor, som byggts under hans hägn, och bland Kievs helgon med apostelen Andreas i spetsen står Mazepa omgiven av muserna. Var originalet hamnat, är mig obekant; men Tarnovski-museet i Tjernigov bevarar en fotografi därav bland sina tretton fotografiska reproduktioner av Mazepa-porträtt. Detta berömda zaporog-museum, som i sitt porträttgalleri har oljeporträtt av många hetmaner och Mazepas samtida, däribland av Kotjubej (men varken av Orlik eller Vojnarovskij), besitter också tre dukar [därav två kopior] med bröstbild av Mazepa. Den första, som i kopia även finnes i Poltavas museum, ger oss den Petersburgska »hajduk»-typen med uppknäppt krage; den andra, vartill ett motstycke finnes i Kievs museum (V. N. Butovitj’ samling), framställer den »polske» magnaten med isterhaka, svart hår och små, svarta mustascher, och över den röda västen lyser Andreas-ordens band med stjärna, samt vapensköld i hörnet. Den tredje duken, något erinrande om pansar-riddaren i »Europäische Fama», visar den idealiserade stridshjälten i harnesk med röd mantel, med bulavan i högra handen och med en liten pelsmössa på huvudet. I bakgrunden till vänster
- ↑ »Om världen all i spillror sloges, orädd han bleve av raset krossad.»
