Sida:Alfred Jensen. Mazepa. 1909.djvu/227

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


Dessa skiftande uppfattningar av Mazepas utseende gåvo konstnärerna ett så mycket friare spelrum för fantasien, då de ville i färger framställa den vilda jakten på hästryggen. Början gjordes i Frankrike år 1827 av målarna Louis Boulanger och Horace Vernet, den på sin tid så berömde batalj- och djurmålaren. Dennes otaliga gånger i tryck reproducerade illustration till Byrons poetiska berättelse, som blev tongivande för den allmänna litterära uppfattningen av hetmanen, var på samma gång en personlig gärd åt minnet av Vernets vän Gérécault, som kort förut hade ljutit döden genom att störta från en skenande häst. Originalduken förvaras i Avignons museum.

Ännu år 1853 behandlade den franske målaren Chasseriau ett liknande motiv: »En kosackflicka finner den på hästryggen nästan livlöse Mazepa», och år 1870 försökte Devilly att friska upp det onekligen något utnötta romantiska stoffet.

I den svenska konsten lyser professor Gustaf Cederströms bekanta tavla »Karl XII och Mazepa vid Dnjeper» (äges av hovstallmästaren Sager i Stockholm), varav en föga lyckad träsnittsreproduktion förekommer i »Ny Illustrerad Tidning» 1881. En stiltrogen historisk fantasi förnekar sig icke heller i detta arbete av karolinernas främste skildrare i färger, något som ingalunda kan sägas om de båda, ur okänd, grumlig källa härflytande träsnitt, föreställande Karl XII:s och Mazepas flykt från Poltava, som förekomma i I. F. Pavlovskijs illustrerade bok om slaget vid Poltava (Poltava 1909).

Härmed äro vi inne på kapitlet om Mazepa i dikten.