Sida:Alfred Jensen. Mazepa. 1909.djvu/228

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

2.
MAZEPA I FOLKPOESIEN.

Mazepa hade utan tvivel något av poet i sig. Hans »romantiska» liv med de underbara kärleksäventyren, hans häftiga temperament, hans patetiska vältalighet och skiftande känsloutbrott tyda på en stämningsmänniska med en viss skaldisk läggning, och hans motståndare Kotjubej anförde ju bland sina många anklagelsepunkter, att Mazepa hade skrivit en upprorisk dikt, som uppmanade folket att gripa till vapen. Detta poem sade Kotjubej sig ha fått av en arkimandrit Nikon för tio år sedan, d. v. s. år 1697, och denne hade försäkrat, att hetmanen Mazepa själv hade »komponerat» dessa verser. För riktigheten av detta påstående talar den omständighet att diktens patriotiska innehåll i alla väsentliga stycken överensstämmer med ordalagen i det brev, som han den 16 sept. 1707 skickade till Stanislav Leszczinski. Se här några utdrag:

»Alla kunna allt ej veta.
Svårt det är att fram sig leta
över vatten. Det är våda,
om en var ombord får råda.
Styrman ensam styr och ställer,
ty han vet, vart kosan gäller.
– – – – – – – – –