Hoppa till innehållet

Sida:Alfred Jensen. Mazepa. 1909.djvu/92

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

78

Mazepa vid ett grymt vilddjur och skildrade en drömsyn, hurusom Guds moder tett sig för hans i tårar försänkta hustru med löfte, att han skulle återfå friheten.

Och Kotjubej fick ändå rätt allt för snart, ty endast ett par månader efteråt var Mazepa stämplad såsom förrädaren. Nu blev situationen helt annorlunda. Mazepa gick en hastig och ynkelig undergång till mötes, lämnande åt eftervärlden ett skuldbelastat namn, och hans ätt utdog med honom. Men fru Ljubov, som suttit fängslad, återfick friheten, och Mensjikov skrev ett smickrande brev till sonen, att tsarens nådesol åter lyste, och att familjen skulle återfå sina ukrainska egendomar samt den devis, som den furstliga släkten Kotjubej fortfarande bär i sin vapensköld: Elevor, ubi consumor.

Den mördade Kotjubejs och hans beklagansvärda dotters vålnader togo en fruktansvärd hämnd.