Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
68
också skulle passa bättre som små grisar, och hon höll just på att säga: »— om man bara visste det rätta sättet att förvandla dem —», då hon fick se Kattegattkatten, som satt på en gren några meter därifrån.
Kattegattkatten skrattade högt av belåtenhet, då han såg Alice. Han såg så nöjd och trevlig ut, tyckte hon; — men han hade ändå ganska långa klor och ganska duktiga tänder, och därför tänkte hon att det var bäst att behandla honom med en viss aktning.
»Herr Kissekatt von Kattegatt», började hon litet försagt, för hon visste inte om han skulle tycka om titeln; — men han bara skrattade ännu mera. »Jaså han tyckte om det!» tänkte hon, och fortsatte: »Vill Ni hava den innerliga godheten att säga mig hur jag skall komma härifrån?»
