80
»Berätta oss en saga, sade påskharen.
»Ja var så snäll!» sade Alice.
»Och raska på litet», sade hattmakaren, »annars somnar du igen innan det är gjort.»
»Det var engång tre små flickor», började sjusovaren med stor brådska, »och de hette Lilli och Mimmi och Ninni, och de levde på bottnen av en brunn —»
»Av vad levde de där» frågade Alice, som alltid var mycket intresserad av mat och dryck.
»De levde av sirap», sade sjusovaren efter att ha betänkt sig en minut eller två.
»Inte kunde de ju äta så mycket sirap», anmärkte Alice vänligt, »de skulle ju ha blivit sjuka.»
»Det blev de också», sade sjusovaren, — »förfärligt sjuka!»
Alice försökte tänka sig ett sådant liv, men lyckades inte; därför frågade hon: »Men varför levde de på bottnen av en brunn?»
»Får det lov att vara mera té?» frågade påskharen mycket artigt av Alice.
»Jag har inte ens fått första koppen», sade Alice förtretad, »du kan alltså inte bjuda mig mera té ännu.»
»Du menar visst att jag inte kan bjuda dig mindre», sade hattmakaren; »det är mycket lätt att bjuda mera än ingenting!»
»Ingen har väl frågat Er om Er mening?» sade Alice.
»Vem är det nu, som gör anmärkningar om de närvarande?» frågade hattmakaren triumferande.
Alice visste inte riktigt vad hon skulle svara på den frågan; därför slog hon i litet té åt sig och tog sig
