Från annat håll hördes glada röster. Det var badsällskapets manlige medlemmar, som redan fångat den olycklige Elof. Nu tvangs äfven Albin att följa med. Bålen väntade.
Det var med tunga steg Elof stälde kosan till värdshusets veranda, där pokulerandet snart tog sin början. Att man roade sig på hans bekostnad, bekymrade honom ej. Hans tankar voro på annat håll. Lika litet intryck gjorde det på honom, att hans gamle vän Albin aldrig klingade med honom eller ens såg åt honom. Han önskade blott få aflägsna sig och var just färdig att smyga sig undan, då den förhatlige skådespelaren plötsligt infann sig med underrättelsen, att fröken Frank ämnade resa morgonen därpå.
Stor uppståndelse. Skulle fröken Frank lemna badorten redan nu? Det hade man icke anat. Ingen hade hört något därom, men alla kände sig obehagligt berörda af underrättelsen. Många sneglade på Elof för att se hvilken min han skulle göra.
Men huru viste skådespelaren detta? Han hade hört det af hennes egen mun, nyss förut, endast för en timme sedan. Nu hade hon gått hem och börjat packa sina koffertar.
Elof stirrade på den obehaglige budbäraren, hvilken med sitt knapt dolda hånlöje bugade sig och tackade för spektaklet i societetssalongen.
