Sida:Alina Frank; Bland bränningar; Röda fanan.djvu/147

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
133
ALINA FRANK.

Kunde ett enda dygns hvila ha åstadkommit så fördelaktig förändring?

»Jag fick bref från Kristiania i går afton», sade Alina, och ögonen strålade, »ett riktigt intressant bref.»

Det gjorde Elof mycket glad. Men hvad innehöll det intressanta brefvet?

»Anbud om treårig anställning vid Kristiania teater. Tänk dig, Elof, treårig! Och det på ganska goda vilkor.»

Alina strålade af glädje och konstnärsstolthet.

»Och antar du tillbudet?» sporde Elof med osäker röst.

»Naturligtvis! Jag reser om några veckor.»

»Och ... vårt bröllop?» ville Elof säga, men sade:

»Och ... din anställning här?»

»Den bryr jag mig inte om. Jag får väl på något sätt göra upp med direktionen. Skulle min anställning här kanske hindra mig att göra lycka i Kristiania? Där blir jag den första på scenen. De inhemska norska aktriserna äro utmärkta, men, ser du, svenskan kommer nog att få företräde. Ack, det där känner jag så väl.»

Elof teg och betraktade henne vemodigt, men hon fortfor med samma glada tillförsigt.

»Den första ... vet du, Elof, hvad det vill säga? Vet du huru det käns att inte behöfva stå