Sida:Alina Frank; Bland bränningar; Röda fanan.djvu/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

I.


Elof Bäck kallas än doktor, som han icke är, än literatör, som han skäms att vara, sedan namnet tagits, såsom han påstår, till arf och eget af personer som icke veta hvad literatur vill säga.

Han har alltid älskat teatern. Redan i nedra sjätte i Strengnäs hade han alldeles klart för sig huru ett sanskyldigt drama borde vara beskaffadt. Det var dock först i Upsala han hos Elfforss fick full kännedom om scenens fordringar och skådespelarens förmåga att uppfylla dem. Han läste naturligtvis också litet estetik.

Så rustad kom han till Stockholm. Någon examen hade han icke tagit. Redan under sitt första studentår förklarade han sig vara bestämd motståndare till det »själsmördande examensväsendet», och den åsigten blef han trogen.

Han ville egna sig åt literaturen, hvilken var i stort behof af friska krafter, och ämnade skrifva afhandlingar i Urnordisk tidskrift.

1