ord för att uttrycka sin afsky för »den där Bonaparte» som störtat Frankrike i olycka och beröfvat Moreau hans sparpenningar, frukten af årtiondens mödor och försakelser. Han deltog naturligtvis i försvaret af Paris under den tyska belägringen och tillhörde samma bataljon som Grandfort, men den senare låtsade icke känna honom. Hvad hade han, den liberale konstnären och husegaren, att göra med den fattige, okunnige, oförskämde frukthandlaren, f. d. bonapartisten, som ville tränga sig in i en hederlig familj med bildning och förmögenhet.
Mellan den klass som Grandfort tillhörde och den som var fader Moreau’s kunde aldrig finnas något gemensamt. Mellan dem vore lika stor skilnad som mellan fransmän och tyskar, som mellan verkligt liberale, bildade medborgare, tillhörande Thiers’ aktningsvärda och rigtigt fina republik, och dessa trasvargar hvilka nyss förut vrålat »lefve kejsaren!», emedan de inbillade sig, att denne kunde hjälpa dem och ville sätta dem i jämbredd med bildningen och förmögenheten, och nu skränade »lefve kommunen!» d. v. s. det afskyvärdaste af alt afskyvärdt, det som sträfvade att blanda i hop hederligt med ohederligt, fina samhällsvanor och angenämt sällskapsskick med plumpa oseder och alt slags smuts.
Grandfort och hans liktänkande voro goda fosterlandsvänner. De försummade aldrig
