156
och motsträfviga realitets påtryckning, tillika vara själen i dina barns utveckling, samt din mans upplifvande, själfulla väninna? Och unga syster — kan du bära den missräkningen att verlden blott sett och värderat ditt förnämsta värde i din skönhet, och så gå din spegel förbi, med en tröst till hands? .... Kan du med ett ord allt detta utan att försaka, kan du rulla stenar uppföre hvarje dag och hvarje afton lugnt se dem ramla ner igen, derföre att en alf tillhviskat dig att den dock för hvarje gång kommer att ligga några tum högre upp? .... Några tum närmare målet hvarje dag! ..... Och skulle det sedan hända att din vilja, din ifver varit starkare än din kroppsorganisation, och att i denna något låter känna af sig som vi kalla nerver, något, hvars tillvaro och hemlighetsfulla samband med själen doktorerna erkänna, så framt man icke frågar dem såsom äkta män och hedervärda borgare .... Skulle de göra uppror dessa nerver, så — må vår Herre hjelpa dig! Heia ditt väsen blefve en enda lidande, skorrande nerv, som skulle komma dig att skälfva då en dörr läses upp, som skulle hålla sömnen borta från dina nätter .... Kan du då låtsa som om du inga nerver hade, för det du sjelf är den stora nerven i det hela, af hvars ro och styrka allt är beroende? .... Jag frågar dig icke, o unga flicka, om du kan allt detta för den man din själ har valt, ty då — du utkorade bland ditt kön, då vet jag att du kan det, och ditt lysande öga bekräftar att du kan det .... men kan du också detta för den man du — får, som
