I.
De främmande, som en gång medan Amtmannens varit frånvarande hade aflagt ett kort besök på gården, voro en prost Rein och en hans gifta syster, ett medelålders folk, begge bosatta i sydligare delen af landet. De befunno sig på en resa till ett ställe i Amtmannens distrikt, dit fruns man, en landtmilitär, hade blifvit förflyttad.
Vägen förde dem nästan direkt öfver gården. Prosten hade i yngre dagar känt Amtmannen och hans fru. Det intresserade honom derföre högligen att se dessa gamla vänner igen efter så många års förlopp.
Man torde erinra sig att de resande endast träffade Sophie, äfvensom att hon gjorde ett behagligt intryck på dem, hvilket stod i en besynnerlig motsägelse till de barocka, oklara och till en del omilda omdömen, som på sqvallervägen hade utbildats om henne. Huruvida emellertid detta gynsamma intryck hade sin grund i ett tillfälligt misstag eller ej, är svårt att afgöra. Fördomar och förutfattade meningar utöfva en stor makt öfver oss och spela ofta de bästa menniskor månget puts.
Sedan de begge aktningsvärda syskonen, väl instufvade i den beqväma resvagnen, hunnit ett
