55
mansval och blifver borta öfver tre nätter och kommer du då heller icke till mig, så Gud bevare mig stackars gosse för syndiga tankar! för si! om ja inte får bädda min brudsäng hos dig, så vill jag bädda den i hafvet, och det tyckes sig, att jag hafver dig så kär, att, om jag än låge der nere, så skulle min kärlek ändå ifrån sjelfva hafvets botten framstå för dig och visa dig, att jag i döden hade dig lika kär. Kära söta Anna lägg detta på ditt hjerta och låt mig ej komma uti frestelse att blifva en sjelfspilling — utan kom ihog hvad du mig hafver svurit och lofvat och det på sjelfva kyrkogården och att jag aldrig hafver hullit någon annan. kär och låt inte guld och silke locka dig. Ack! si jag ville aldrig att du skulle komma der tåcka fanns. Min mor, som är ganska dåliger, beder om en kär helsning till dig och beder att du skall tänka på de förra dagar och på huru kär både jag och hon hafver dig. Ack,om du kunde skrifva och svara mig! men skicka du muntliga bud med gumman. Gud vare med dig min söta älskade vän, och låt icke frestaren snärja dig, önskar din trogna vän i bleka döden
Olof Folkeson.
Fröken Beata hade tystnat, men Anna satt
ännu vid hennes fötter. Kinden var dödsblek,
bröstet höjde sig i djupare andedrag, men ingen
tår fuktade hennes öga — det stod stilla och
nästan brännande.
