Hoppa till innehållet

Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/220

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
212

af nät, mjärde eller annat fisketyg äfvensom frukt och örter ur trädgård, fingo efter 1653 års straffordning de allmänna stöldbestämmelserna äfven här tillämpning (Svea HfRtts Res. 2111 1702; jfr. vidare 1734 lag MB 40,1 och 2). Och med 1734 års lag stadgades detta uttryckligen äfven med afseende å bortförande af huggen ved, timmer och gärdsel (MB 40,5).

Bestraffandet af tillgrepp utaf naturalster såsom åverkan har sålunda, förutom i fråga om oloflig jagt och fiske, blott kommit att bibehålla sig med afseende å tillgrepp af egentliga skogsprodukter och annat, som växer vildt å marken. Men äfven härutinnan har på sista tiden en inskränkning gjorts. I 1864 års strafflag utmärktes tillgrepp af växande fruktträd utan vidare såsom stöld. Och genom kongl. förordn. d. 166 1875 har det förklarats skola anses såsom stöld, om man å annans skog eller mark olofligen fäller träd i afsigt att deraf tillegna sig något eller i sådant uppsåt af vexande träd tager ris, gren, näfver, bark, löf, bast, ållon eller nötter, så framt värdet af det tillgripna öfverstiger femton kronor.

I främmande rätt finnas visserligen straffbestämmelser motsvarande dem, som hos oss behandlas under rubriken åverkan. Men de hafva enligt regel icke fått sin plats i de allmänna strafflagarne utan återfinnas i särskilda författningar rörande skogarne, jagten och fisket etc. (i norsk rätt dock ett kapitel i strafflagen af liknande innehåll som vårt tjugufjerde under rubrik: ˮom ulovlig brug af hvad andre eie eller besiddeˮ; i holländsk rätt i sammanhang med stöld lägre ansvarsbestämmelser för tillgrepp af naturalster och af markens egna beståndsdelar; i holländsk och belgisk rätt kreaturs insläppande å annans mark upptaget i strafflagen samt i tysk oloflig jagt och fiske). I det hela synes den utveckling, som för den svenska rättens del kan iakttagas på ifrågavarande område, hafva fortskridit längre i främmande rätt. Sålunda finnes jagt inom inhägnad mark utan vidare uppfattad såsom stöld (tysk, österrikisk och norsk rätt) och under vissa omständigheter äfven för annat fall (i österrikisk rätt, om med synnerlig djerfhet eller yrkesmessigt). Och samma synpunkter