som med hänsyn till den nuvarande sociala organisationen hafva genom en nyare lagstiftning blifvit belagda med särskildt ansvar. Hvad beträffar vårt allmänna lagrum rörande bedrägeri, kan dess lydelse visserligen föranleda tvekan, huruvida icke bedrägeri må kunna begås såväl genom tillskyndande af förlust som äfven derförutan, så snart blott gerningsmannen svikligen förvärfvar gods eller penningar. Men så vidt ett dylikt förvärf sker utan förlust för annan eller full ersättning ostridigt kommer den förfördelade till godo, torde ej heller i vår rätt ifrågavarande lagrum ega tillämplighet. Å andra sidan är det härför äfven tillräckligt, att förlust af gods eller penningar uppstått för någon, låt vara att dessa kommit annan än gerningsmannen till del eller ock gått helt och hållet förlorade. Äfven i vår rätt äro numera stöld och bedrägeri fullständigt åtskilda från hvarandra. Det från den äldre rätten upptagna stadgandet (Str.L. 20,5; jemväl förekommande i norsk rätt), att den, som svikligen tager något från barn under 12 år (i norsk rätt tio) eller från afvita, skall straffas för stöld, utgör med hänsyn till den plundrades bristande omdöme knappast något undantag. En annan sak är, att, med den i den svenska rätten fortfarande rådande uppfattningen, att stöld blott kan föröfvas i fråga om sådant gods, som har förmögenhetsvärde, vissa tillgrepp väl kunna blifva strafffria men på grund af de åtgärder, som derefter vidtagas till begagnande och fruktbargörande af det tillgripna, föranleda ansvar för bedrägeri. Hvad beträffar förskrifningar, lär det väl nemligen alltjemt vara den förherrskande meningen, att åtminstone de, som endast gälla i förhållande till viss man eller sådan person, hvarpå de i laga ordning öfverlåtits, icke kunna vara föremål för stöld. Men söker man att med brukande af den tillgripna förskrifningen vända sig det deri utfästade beloppet till godo, kunna visserligen allt efter de föreliggande omständigheterna ansvar för bedrägeri eller förfalskning ådömas (så enligt K. Utslag 7⁄5 1862 rörande tillgrepp af sparbanksbok med åtföljande uppbärande af penningar derå i dess egares namn).
