de sammanförts med andra brott, nemligen kränkande af borgenärers och intressenters rätt i allmänhet (holländsk och delvis äfven österrikisk rätt). De grupper, hvari förbrytelserna under fastställelse af olika straffsatser fördelats, vexla äfven till antalet. I hufvudsak äro de dock antingen två (banqueroute simple och frauduleuse i fransk rätt samt i enlighet härmed äfven i tysk, österrikisk, belgisk, ungersk och holländsk rätt) eller tre (nordisk och finsk rätt).
I den svenska strafflagen har intagits ett särskildt kapitel under rubriken ˮom bedräglig, oredlig eller vårdslös gäldenär i konkursˮ (kap. 23). Hos oss behandlas sålunda ifrågavarande förbrytelser i den allmänna strafflagen och såsom en sjelfständig klass af brott (i fråga om kränkande af borgenärers rätt under andra förhållanden se Str. L. 22,2 och 13). I öfrigt gäller, att förbrytelserna kunna begås äfven af annan gäldenär än köpman och att till deras bestraffande hörer, det konkurs uppstått. I viss mån förekomma dock bestämmelser, som innebära ett erkännande af de motsatta principerna i dessa stycken. Sålunda finnes i gällande konkurslag ansvar stadgadt för oredligt förfarande af borgenär i konkurs (§ 133). Vidare afse ett par af lagrummen rörande konkursgäldenär allenast sådan person, som bedrifver rörelse och har skyldighet att deröfver föra böcker (Str. L. 23,1 mom. 3 och 3 mom. 3; så äfven i finsk, norsk, dansk, tysk och ungersk rätt; mera utförliga speciella stadgande rörande köpmän i österrikisk och holländsk rätt). Och ehuru för inträdandet af ansvar det städse är vilkor, att konkurs börjats, äro vissa gerningars straffbarhet ytterligare afhängig deraf, att de företagits först sedan gäldenärens tillgångar så minskats, att de ej längre förslå till alla hans förbindelsers fullgörande (Str. L. 23,2 mom. 2 och 3 mom. 4; så äfven i finsk, norsk, dansk, tysk, österrikisk och ungersk rätt).
I förenämnda delar förefinnas emellertid uttryckliga lagbud. Men det förekommer här äfven åtskilliga frågor, i hvilka vår lag iakttager tystnad och hvilka för öfrigt äfven annorstädes föranledt meningsbyte. Till någon del kunna dock dessa frågor anses vara afgjorda genom domstolarnes
