fridlöshetens verkningar inträdde emellertid äfven andra, eller gjordes i allt fall vissa förbehåll för dess inträdande. Dom skulle afvaktas, och tid till flykt derefter lemnas. Fridlösheten gälde blott det mindre rättsområdet, så framt ej domen lystes å landskapets ting (ÖGL), eller ock fick fridlöshetsdom endast afkunnas af domstol å sådant ting (GottlL.) Den fridlöse fick slutligen ostraffadt dödas allenast inom och ej utom det rättsområde, hvars domstol lagt honom fridlös eller särskildt stadfästat den härå lydande domen. Och på detta sätt bildade sig mångenstädes och särskildt på Island olika arter af fridlöshet, nemligen mera eller mindre svår fridlöshet. Hvad beträffar den svenska rätten, i hvars äldre rättskällor fridlösheten redan förlorat en god del af sin ursprungliga stränghet och omfattning, förekommer sålunda en fridlöshet med förlust af all egendom, af endast den lösa och utan förmögenhetsförlust, samt vidare under förbud för samvist med den fridlöse och utan sådant förbud. De medgifna lindringarne i fridlösheten gingo för öfrigt mera eller mindre ut på dess förvandlande i landsförvisning allena. I de svenska stadslagarne omtalas ej fridlöshet. Och ehuru den för ett mindre antal fall fortfarande qvarstod i landslagarne, öfvergick fridlösheten här genom domstolspraxis till landsförvisning på det sätt, att den fridlöses återvändande till fosterlandet före åvägabragt förlikning ej ansågs medföra någon rätt för målseganden att döda honom, utan endast föranledde att han efter undergånget kroppsstraff för sin egenvilliga hemkomst på nytt förpassades ur riket (KB 27⁄4 1750). I 1734 års lag är för edsöresbrotten — de förbrytelser, hvarvid fridlösheten till en början hufvudsakligen bibehållits — annat straff (100 daler och ärans förlust) utsatt. Och då fridlöshet i ett par fall dock fortfarande finnes stadgad såsom straff i 1734 års lag (HB 16,5 och MB 26,1), menas dermed ej annat än landsförvisning.
I öfrigt ersattes fridlösheten för äldre tider efterhand dels med böter och dels för svårare fall med lifs- eller kroppsstraff. Efterverkningar af fridlösheten voro de med landsförvisning och öfriga
fridlösheten ersättande straffmedel ofta förenade, men
