äfven skena samt i landslagarne, stadslagarne och den senare rätten ytterligare blånad). Men så snart alldeles ingen skada uppstått eller denna icke var af en viss beskaffenhet och svårhet, bestod ansvaret för det olagliga intrånget, husbrut, blott i ett ringa bötesbelopp. I hvad mån dessa grundsatser varit ursprungliga eller senare uppstått, torde vara svårt att afgöra. Men i några af leges barbarorum beskrifvas hemfridsbrott, utan att det för den högre straffbarheten göres till vilkor, att det kommit till någon som helst våldsgerning (Lex Sal., Fris. och Thur.). Naturligt vore äfven, att, då i nämnda hänseende fordran på uppträdandet med en viss öfvermagt uppgafs, man i dess ställe lade vigt på att det tilltänkta våldet verkligen kommit till något utförande. Såsom hemfridsbrottet i början uppfattades, hörde deremot tydligen redan då till dess väsende, att det beginges i enlighet med ett förut fattadt uppsåt (Lex Alam.). Och denna grundsats bibehöll sig i den svenska rätten. Visserligen framhålles detta icke i 1285 års stadga, men dess mera i landslagarne och i den senare lagstiftningen.
I alla dessa förenämnda punkter kommo de med afseende å hemfridsbrottet antagna principerna att inverka på lagstiftningen rörande de öfriga edsöresbrotten. Man kan iakttaga, huru de under rättsutvecklingens fortgång alltmera vinna i utbredning och allmängiltighet, såsom exempelvis bland annat just fordran på förutfattadt uppsåt (i KB 16⁄2 1737 och 11⁄9 1740 tilllagd allmängiltighet). Men detta gäller äfven om sådana för hemfridsbrottet egentligen alldeles egendomliga regler som de, hvilka ordnade målseganderätten, för det fall att våld med brytande af edsöre föröfvats å person på annans mark (LL:ne, hvarest dock i fall af stympning uttryckligen sägas, att andelen i boskiftet äfven tillfölle den misshandlade; jfr. Stjernhöök p. 144).
Edsöreslagstiftningens betydelse.Hvad som här sagts om hemfridsbrottet i förhållande till de öfriga edsöresbrotten, gäller för öfrigt i viss måtto i fråga om de senare i förhållande till andra brott. Edsöreslagstiftningen kom att utöfva en reformerande verkan på den allmänna straffrättens område. Edsöreslagarne utfärdades
