Hoppa till innehållet

Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/280

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
272

af konungen, och han kunde i dem, utan hinder af folkets gamla lag och rättsseder, förverkliga nyare principer. Och härvid upptog han sådana, som omfattats och genomförts af furstarne i de större germanska staterna och som ytterst voro af romerskt ursprung. En god del af de grundsatser, som på det kriminalrättsliga området undanträngde de förut gällande, vunno sitt inträde och erkännande först i edsöreslagstiftningen. Så var bland annat förhållandet med betonandet af den större brottslighet, som låg i en förbrytelses utförande med berådt mod och ytterligare med ansvarets utsträckande till alla dem, som deltagit i ett brott. Redan i landskapslagarne uttalas det i sistnämnda hänseende såsom en allmän grundsats, att alla de, som deltaga i ett edsöresbrott, skola ˮswa mangir sum þer æruˮ undergå edsöresstraffet. Och denna grundsats bibehöll sig derefter under hela den följande rättsutvecklingen. Edsöreslagstiftningen hade i öfrigt betydelse för rättsutvecklingen äfven inom andra delar af rättsordningen än den kriminella, särskildt för rättegångsväsendet. Den bidrog att i synnerlig hög grad utvidga de kungliga domstolarnes kompetens, och, då genom densamma nämnden infördes såsom ett bevismedel och öfvergången sålunda förbereddes till en fri bevispröfning, gafs dermed uppslaget till ett brytande med hela den formalistiska anordning, som utmärkte en forntida rättstvist.

Frids- och edsöresbrotten hafva till sist äfven bildat en anknytningspunkt för vidtagandet af förändringarne på den speciella kriminalrättens område med fördelningen af de särskilda brotten och uppskattningen af deras straffbarhet i förhållande till hvarandra. Till sitt väsende bestodo edsöresbrotten i våldsgerningar. Och då i tidens lopp allt flera handlingar af öfvervåld utmärktes såsom straffbara eller belades med ett skärpt ansvar, egde detta rum i den form, att man antingen tilllade dem egenskapen af edsöres- eller fridsbrott eller i allt fall sammanställde dem med dessa såsom urbota gerningar. Sålunda finner man exempelvis i 1734 års lag i framställningen af edsöresbrotten jemväl upptagna åtskilliga former af skadegörelse å egendom och allmänt farliga förbrytelser samt än