ÖGL, UL, SmL). Men härjemte finnes mened äfven sammanställd med de svåraste förbrytelser och belagd med dödsstraff, stympning eller höga böter (Lex Sax., Fris., Burg. och Liutpr. samt frankiska kapitularier). På kyrkligt inflytande torde det äfven hafva berott, att i hvad angår ofredande af död man uppmärksamheten för framtiden företrädesvis kom att fästas vid störande af griftefriden. Hvad till sist vidkommer trolldom, synes kyrkan till en början hafva uppträdt mot den öfvertro och villfarelse, hvarpå dess bestraffande delvis berodde (Conc. i Ancyra 314). Likväl ogillade hon visserligen allt öfvande af hemliga konster, utan afseende derå om afsigten vore att skada annan eller icke. Och deraf torde hafva berott de mindre bötessatser, som redan i våra landsskapslagar finnas stadgade för vidskepelse (VGL. UL.). Men efterhand inträdde ett omslag i det kyrkliga uppfattningssättet. De hedniska gudarne förvandlades i det kristna föreställningssättet till onda magter och allt tillbedjande eller anropande af dem till trolldom. I folkets nedärfda tro på trolldom och hexväsende fick kyrkan sålunda ett medel att förfölja hedendomens anhängare och undanrödja qvarlefvorna af hednisk kult och gudadyrkan. De strängare straffen mot trolldom kommo allenast att blifva oberoende deraf, huruvida skada verkligen uppstått eller varit tillernad. Och deraf förklaras, att enligt åtskilliga rättsböcker och äldre kungliga påbud öfvande af trolldomskonst utan vidare föranledde lifvets förlust eller mansbot (hos oss WmL I KrB 11). Och i denna rigtning utvecklade sig derefter alltmera lagstiftningen i ämnet.
Äfven på andra områden framkallade kyrkan en mängd straffbud, afsedda att mera omedelbart skydda den kristna religionen och stärka kyrkans egen ställning. Allt våld å kyrkans män, brott å kyrklig högtid eller med störande af friden i kyrka eller å kyrkogård, spisande af kött å fredag eller i fastan, underlåtenhet att låta döpa barn, att sjelf gå till Herrans Nattvard och att iakttaga kyrkans föreskrifter rörande liks begrafvande etc. utgjorde kyrkliga förbrytelser och föranledde särskilda böter till biskop eller kyrka. Ja så blef äfven
