militärmagt måst anlitas, och huruvida det kommit till våldshandlingar å person eller egendom (jfr. den svenska Str. L. 10,7—12).
Förberörda gerningar utgör de egentliga brotten mot offentlig myndighet, så att säga, deras hufvudstomme. Men till dem ansluta sig en mängd andra förbrytelser, hotande inre frid och allmän säkerhet eller utvisande missaktning mot eller åsidosättande af laga myndighet. Brott af det förra slaget äro: upplopp, d. v. s. folks sammanrotande till begående af våldshandlingar eller under störande af allmän ordning, öppen uppmaning till vålds föröfvande, delaktighet i fånges rymning (jfr. den svenska Str. L. 10,13, 14 och 17; i norsk rätt upplopp likstäldt med uppror), myteri af fångar (dansk och tysk rätt), underlåtenhet att bistå embetsman, som våldföres (norsk rätt), förstörande eller undanskaffande af arkivhandlingar (fransk, holländsk och engelsk rätt), underlåtet angifvande af brott (dansk rätt) och efterföljande delaktighet deri (dansk, fransk och holländsk rätt) etc. Till brott af den senare arten höra åter sådana gerningar som att nedrifva anslagna kungörelser, att taga sig sjelf rätt, att bryta myndighets insegel eller rubba gods, som satts i qvarstad, och att ej hörsamma vissa befallningar af myndighet (jfr. den svenska Str. L. 10,15, 19—23). Genomgående för dessa handlingar är, att de bestå i våld eller trots (K. Utsl. 2⁄12 1887: ej ansvar enl. Str. L. 10,20 för säljare, som medelst inteckningsåtgärd egenmägtigt beredt sig för förment fordran säkerhet i den af köparen icke lagfarna fastigheten). Äfven här kunna i öfrigt än flera exempel hemtas från utländsk rätt. Men om såväl det ena som det andra slaget af ifrågavarande förbrytelser gäller det, att de ofta anvisats en annan plats än under rubriken brott mot offentlig myndighet. Särskildt visar sig i sådant hänseende en tvekan, hvarest gränserna skola dragas mellan dessa senare förbrytelser och brott mot offentlig ordning. I det hela äro väl ock brott mot offentlig myndighet ej annat än en form af brott mot offentlig ordning (så i belgisk rätt).
Å andra sidan stå brotten mot offentlig myndighet och ordning, för så vidt de afse begående af våld, nära brotten mot rikets inre säkerhet. Och
