Hoppa till innehållet

Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/52

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


44

målseganden. Och hvad beträffar dess afläggande af den tilltalade, fick den karakteren af en värjemålsed, som särskildt ålades af domstolen, hvilken principielt ansågs hafva att pröfva förekomsten af våda. 1734 års lagstiftare hafva i sitt verk ej bevarat vådaeden i dess gamla betydelse. — Efter våra begrepp egendomligt, men i öfverensstämmelse med den äldre uppfattningen af straffändamålet räknades till vådaverk det fall, då någon velat döda eller misshandla en person, men kom att tillfoga en annan våldet (Lex Visig., ÖGL, UL; hvaremot 1864 Str.L. samt redan principielt LL:ne och 1734 års lag annorledes.)

Mera och mindre straffbara viljaverk.Den germanska straffrätten gjorde för öfrigt, om äfven efter andra grunder än den moderna, vissa åtskilnader i fråga om viljans brottslighet. Ett viljaverk ansågs alltid mindre straffbart, om det skett i harmen öfver en förment liden oförrätt (vare sig i bråd skilnad eller med berådt mod, i nödvärn eller af hämnd) eller i allt fall i öppet öfvermod, utan lönligt försåt eller försök att dölja gerningen. Deremot fick det en svårare karakter om det skett nesligen och med grymhet (stympning, ihjälslagning med stenar, användande af knif i stället för vanliga folkvapen), hemligen (deraf stöld och mord svårare ansedda än rån och dråp) eller mot person, som var värnlös (sofvande, badande, ålderstigna, barn alltefter deras mindre lefnadsålder, äfvensom qvinnor, ehuru i fråga om de senare äfven en motsatt grundsats här och hvar gjorde sig gällande med anledning af det mindre värde, hvartill de skattades i förhållande till män) eller mot den, till hvilken man hade särskild förpligtelse (husbonde, gästvän och den man särskildt utlofvat frid).

Mera och mindre straffbara vådaverk.Äfven inom vådaverken, hvilka i sjelfva verket innefattade efter nu gängse beteckning både rätt våda och vållande, förekom redan i de äldre rättsböckerna på liknande sätt som vid viljaverken vissa åtskilnader. På sådant sätt uppdrogs just skilnaden mellan hvad, som nu gemenligen förstås med våda men då likväl var af straffbar natur, och uppenbar vårdslöshet. Med andra ord inom de på grund af presumerad vårdslöshet straffbara s. k. vådaverken uppställdes vid straffets bestämmande grader af vårdslöshet.