af rättssäkerhet till sin person, lär väl dock mindre oförrätt, som tillfogas någon på grund af dennes egen uppmaning eller tillåtelse, ej, om den sker i omedelbart sammanhang härmed, falla under strafflagen (injurier, slag, inspärrande). Fullkomligt utesluten är åter afsägelserätten med afseende å mera omfattande personliga rättigheter, framför allt till lif och lem.
I fråga om gerning, som någon företager mot sig sjelf, hafva rådt olika meningar. Det är här särskildt sjelfmord och försök dertill, som man velat bringa under strafflagen. Vid sjelfmord visade sig detta i det behandlingssätt, som man lät den döda kroppen undergå (grekisk, kanonisk och medeltids rätt) och vid försök till sjelfmord i verkliga straff (förutom redan nämnda rättssystem det romerska i fråga om soldat). Och till någon del hafva stadganden af denna art äfven bevarat sig ända in i sista tiden (sjelfmördare begrafves enligt engelsk rätt utan kristna bruk om natten och egendomen konfiskeras). Äfven i den svenska rätten hafva ifrågavarande grundsatser lemnat spår efter sig (sjelfmördare skulle enligt LL:ne föras till skogs och brännas å båle, enligt 1734 lag nedgräfvas af bödeln i skogen; sjelfmordsförsök före 1734 ansedt såsom försök till mord, i 1734 års lag särskildt bestraffadt enligt MB 13,4). Man hjelpte sig dock oftast från tillämpningen af de stränga reglerna genom antagande af sinnesförvirring (KB 1695, HfRtts.Res. 1701). För närvarande äro gerningar af ifrågavarande natur straffria. Sjelfspilling skall blott begrafvas i stillhet, hvarförutom hans kropp enligt administrativa förordningar utlemnas till anatomisalarne.
En tvistefråga har varit, huruvida, då gerning, som någon företager mot sig sjelf, numera i allmänhet är straffri, så äfven är förhållandet med annans bistånd till dylik gernings företagande. Detta sammanhänger med de olika slutsatser, som dragits af delaktighetsbegreppet. Äfven här är det för öfrigt hufvudsakligen med afseende å sjelfmord, som saken blifvid afhandlad. Enligt vår rätt (äfven engelsk rätt) lär väl dock bistånd vid sjelfmords föröfvande ej betraktas annat än såsom delaktighet i mord eller dråp, låt vara under förmildrande omständigheter. Här och hvar har tvisten slitits genom
