96
beklädnadsmurarnas grundstockar, var den likväl till förekommande af förmultning kringbäddad med näfver, beck och kol. Dessutom voro kistans trenne fack till någon del fyllde med samma ämnen. Här funnos trenne urnor, nemligen tvenne af glacerad lera, en af blyerts, några stafrar af en kagge, några stycken af metallkärl, ett förmultnadt kastspjut, lemningar af ett bälte med små beslag, ett metallspänne, ett silfverkors, små öronringar, silfver- och metallskenor, tunna guldrimsor, glasperlor, en enkel och en tredubbel guldfingerring samt en tjock guldarmring.
I detta grafrum hittades efter närmare undersökning en guldpenning, hvilken var ungefär lika stor som, men hälften tunnare än en silfverriksdaler. Den hade en krusig omfattning och deröfver en räfflad ögla, som båda voro fastlödde. På åtsidan, en bröstbild med upplyftad hand och kring kanten tvenne rader bokstafslika tecken. På frånsidan, en segerbild med en framräckt krans, derunder ett krokigt svärd och vid sidorna tvenne half- och ett helkors, derutom en bred krans och kring kanten en rad likdana tecken. Vissa Byzantinska kejsaremynt förete bröstbilder med klädedrägter och hårbindlar samt segerbilder med fällda vingar och framräckta lagerkransar, som ha mycken likhet med ifrågavarande guldstyckes föreställningar. I synnerhet är den breda krans, hvaraf härvarande segerbild omgifves, ganska lik de rika lagerkransar, hvilka med större bandrosor i öfre och mindre sådana i nedre ändan förekomma å nämnda myntsorter, liksom de bokstafslika tecknen uppenbarligen äro illa efterapade myntinskrifter.
Det är allmänt bekant, att en mängd större och mindre guldbrakteater med öglor blifvit funne i norden, hvilka
